Förändring 2011 rf - Muutos 2011 ry

En av Förändring 2011s strävanden är att låta medborgare påverka beslutfattandet även mellan val. År 2011 är en vattendelare i finländsk politik. När Lissabonfördraget och den eventuella röstspärren trär i kraft, förblir riksdagsvalet i 2011 det sista valet som hör medborgarnas röst.

Vi tror på västlig demokrati, och vi tror att den bäst förverkligs när beslutfattandet kompletteras med en s.k. direkt demokrati.

Vår viktigaste uppgift är att bevaka finska medborgarnas intresse. Finländarnas intresse förverkligs, om beslutsfattare fattar beslut enligt medborgarnas vilja. Vi sträver efter det här målet genom att erbjuda den direkta demokratin till stöd för den representativa demokratin och genom att utsträcka yttrandefriheten även till dissidenter. Av våra nuvarande problem tar vi fram speciellt invandringspolitiken, den osunda konsensuspolitiken och orättvisa domar för allvarliga brott mot personer. I dessa frågor har beslutfattarnas aktioner de allvarligaste konflikterna med medborgaråsikter.

1. Bevakning av finska medborgarnas intresse

Finska statens viktigaste uppgift är att bevaka finländarnas intresse. Välfärd måste först och främst delas till egna medborgare. Pengarna som samlas in genom beskattningen ska regelbundet allokeras till finländarnas välfärd. Om någonting blir kvar att dela, kan vi använda det även för andra ländernas medborgares skull. Skattepengar måste användas för att trygga människovärdigt liv för åldrande medborgare samt för att fostra och utbilda barn och ungdomar. Andra viktiga mål är bl.a. hälsovård, daghemsplatser och finländska hemlösa.

Människorna ska bemötas enligt jämlikhetsprincip. Ingen ska försättas i en ojämn situation på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, invaliditet eller annan orsak beroende av person. Vi accepterar ingen specialbemötande, där människor eller människogrupper favoriseras emot jämlikhetsprincipen. Även positiv diskrimination är diskrimination.

2. Direkt demokrati till stöd för representativ demokrati

Viktiga beslut, som berör nationen, ska fattas i direkt demokrati, där röstberättigade finska medborgare fattar det definitiva beslutet. Viktiga beslut är bland andra NATO-beslut och Lissabonfördraget. Den direkta demokratin har tre centrala sätt att inverka, nämligen medborgarinitiativ, folkomröstning och urval av centrala tjänstemän. En bestämd antal medborgare kan göra en medborgarinitiativ, som går fram till folkomröstning om den stöds av en särskilt ställd antal medborgare. De centrala tjänstemännen, t.ex. riksdagens justitieombudsmannen och riksåklagaren har en betydande insats i lagstiftning. I urvalet av centrala tjänstemännen måste medborgarnas roll ökas.

Omröstningar i den direkta demokratin kan genomföras i samband med kommunal-, riksdags-, EU-parlament- och presidentval, i framtid även i internet. Bland europeiska stater används den direkta demokratins princip i Schweiz.

3. Yttrandefrihet gäller även dissidenter

Yttrandefrihet är en nödvändig förutsattning och levnadsvillkor för demokrati. Med yttrandefrihetens begränsningar sträver man bara små människogruppers intressen och mål och hindrar dissidenter från att få sina röster hörda. Yttrandefriheten ska inte gälla bara sådana uppgifter och åsikter som man förhåller sig positivt eller likgiltigt eller som anses vara ofarliga. Yttrandefriheten gäller även sådana meddelanden som kränker, chockerar eller stör staten eller en del av dess befolkning. En sådan tänkande är en grund till ett öppet, pluralistiskt och demokratiskt samhälle.

4. Bli av med konsensuspolitik

Konsensuspolitik är oförmögen till politiska och ekonomiska reformer. Den är oförmögen att betrakta frågor ur alternativa synvinklar. Framför allt är den oförmögen till förfomsfritt och konstruktivt samtal. Många beslut som är viktiga för nationen fattas bara av statsministern och finansministern. Konsensuspolitikens följder är nästan helt saknande kritiska medier och diskuterande intelligentsia, värdevärlden som förtrampar individuella friheten och medborgarnas individuella värden samt tystnandet av historiska ärenden enligt små kretsars intressen, t.ex. Rosenholz-materialet som ansluter sig till Stasi-undersökningarna.

5. Rationalisering av invandringspolitik

Vårt mål är ett tryggt och ekonomiskt stabilt land. Vår kritik som gäller invandringspolitik riktas mot regeringen och riksdagen som är ansvarliga i lagstiftningen. Finland måste ha samma lag och laglighetstandarder till alla invånare. Ekonomiskt sett ska invandringen regelbundet berika landet. Huvuddelen av invandringen till Finland är s.k. humanitär invandring. Den här sektorn tillhör inte FNs förpliktelser. Humanitär invandring är finska myndigheternas uppfinning. Finland har inga förpliktelser till den. Riksdagen måste stifta en utlänningslag, vars centrala ståndpunkt är statens och medborgarnas intresse. Innan lagen antas, måste en bindande folksomröstning genomföras. Vår åtgärdsprogramm som publiceras under vintern 2010 strävar att ligga till grund till den nya lagen.

6. Rättvisa domar för våldsbrott

Domarna för våldsbrott som hotar medborgarnas okränkbarhet, liv och hälsa stämmer inte överens med medborgarnas majoritets rättsuppfattning. Allvarliga våldsbrott är t.ex. brott mot liv och försök till dessa, grova misshandlar, sexualbrott och rattfyllerier som leder till dödsvållanden. Problemet finns inte i otillräckliga lagar men i lagarnas tillämpning. Speciellt brott begått av ungdomar måste ingripas i ett tidigt skede och med tillräckligt effektiva sätt. Med förutseende åtgärder förhindrar man många ungdomar från att drivas till permanent kriminellt levnadssätt. Medborgarnas rätt att försvara sig själva, sina familjer och sina egendomar måste ökas. Till exempel offret för ett våldsbrott ska ha en fullständig rätt att försvara sig själv.